Samtliga spanjorer talar flytande kastiljanska, men många har som vardagsspråk antingen galiciska, baskiska eller katalanska, den senare med sina dialekter i Valencia och på Balearerna. De regionala språken är starkt kulturellt subventionerade, inte minst då de utgör en viktig symbol för regionalistpartierna, som är starka i sina hemtrakter.
Den språkliga regionalismen tar sig dock stundtals absurda former. För några månader antogs bruket av fyra språk i senaten, men en daglig tolkkostnad på 12.000 euro som följd.
Nu har inte oväntat den radikala baskiska koalitionen Bildu bestämt sig för att tala enbart baskiska i sina presskonferenser. Det är tydligen viktigare att markera sin särart än att göra sig förstådd och bidraga till kommunikation.
Vi ska skicka vår dotter till förskolan i september. I Alcúdia föredrar hälften av alla föräldrar en förskola på kastiljanska, men samtliga av de fyra kommunala förskolorna använder endast katalanska. Förklaringen är att detta är Mallorcas språk! Inte ens vår borgmästare verkar vara införstådd med att både katalanska och kastiljanska är officiella språk på Mallorca.
SvaraRaderaHär används också skattemedel till att betala skyltar på katalanska. Alla privata företag som vill producera en skylt får halva kostnaden täckt av kommunen om den är på katalanska.
Det talas om hur hemskt det var när Franco förbjöd katalanska i kyrkan och i skolan samt gjorde om alla skyltar till kastiljanska. Tål att funderas över.
Jag begriper faktiskt inte varför vissa är så taggade på att behålla en massa udda tugg. Det skulle definitivt underlätta och förbilliga om alla talar samma språk i ett land. Inte minst för turisterna, det är trots allt "riksspanskan" som lärs ut utomlands och inte katalanska eller ännu värre baskiska. I detta fallet undrar jag om inte Franco hade en poäng. även om han kanske använde fel metod. Det hade nog varit bättre med morot än piska.
SvaraRadera